Comment

De snyggaste träningstajtsen.

Två pass avklarade idag. På förmiddagen benpass som blev lite kompromissat. Fortfarande mycket träningsvärk sedan senaste knäböjen för några dagar sedan så jag hoppade den. Att du fortfarande har rejält med träningsvärk är ett tydligt tecken på att du bör vänta ett tag med att träna de musklerna på liknande sätt igen. Resten av programmet blev dock av och bestod av nordic hamstrings eller harop curls som jag idag gjorde kontrollerat i både koncentrisk och excentrisk fas. Nordic hamstrings är en utmärkt övning för att stärka baksida lår och även vaderna och rumpan. Den är en av ganska få specifika övningar som faktiskt har visat sig kunna förebygga hamstringsskador bland annat för fotbollspelare (1).  Att ha starka hamstrings är dessutom bra om du vill kunna springa fort. Tredje övningen var hängande benlyft, i det här programmet är det en komplementerande övning till benträningen. Hängande benlyft antingen med böjda eller raka ben är en effektiv övning för att träna bålen och på köpet får du lite greppstyrka. Du kan göra den här på lite olika sätt men om du vill komma åt magmusklerna maximalt bör fokus vara på att verkligen få till böjningen av ryggen. Det är just det som de raka bålmusklerna (rectus abdominis) gör, flekterar bålen. 

Första passet blev i sin helhet.

  • 30 repititioner av nordic hamstrings. 
  • 50 hängande benlyft.

Blev rätt kort utan knäböjen, tur att det blev ett eftermiddagspass också ;)

Ny setup för harop curls, fungerade faktiskt riktigt bra.

Ny setup för harop curls, fungerade faktiskt riktigt bra.

Dagens andra pass genomfördes på kvällen och var ett styrkepass för överkroppen. Passet bestod av övningar både för dragstyrka och presstyrka i överkroppen, ring pull ups och ring dips. Som komplementerande övningar hade jag även med sidoliggande utåtrotation för axeln med hantel för att stärka utåtrotatorerna kring axeln. Jag använder den som en så kallad "prehab" övning, tanken är att det är bra att stärka musklerna som är viktiga för att stabilisera axelleden och som inte sällan kan drabbas av överansträngning lite extra. Helt enkelt för att undvika skador och kunna prestera bättre. Jag är ganska restriktiv när det gäller prehab men en del övningar just för axel och skuldermuskulatur tror jag kan vara bra. Jag kommer att skriva lite mer ingående om varför och axelns anatomi framöver. Kvällens pass avslutades med den andra komplementerande övningen som vara sidoliggande laterala sit ups för att komma åt obliquerna.

Passet i sin helhet resulterade i.

  • 40 ring pull-ups.
  • 20 ring dips.
  • 45 obliques sit ups per sida.
  • 2x12 reps sidoliggande utåtrotation för axeln.

De supersnygga träningstajtsen är från Brasilien och jag ha fått dem av en kompis importerar och säljer dessa i England ;)

Kringutrustning, gummiband, hantel, matta.

Kringutrustning, gummiband, hantel, matta.

Comment

Comment

Intervaller i snöstorm och så vidare.

Dagens rörelsepraktik bestod av en session med intervaller. Det var något suboptimala förhållanden med isigt underlag och mycket halt vilket gör det svårare att hålla uppe farten. Andra halvan av passet sprang jag efter skoterleden där det var bättre. Förutom att det då drog in en snöstorm. Men ärligt talat märker man inte så mycket av yttre omständigheter såsom väder när det springs intensiva intervaller. Det ska vara och är jobbigt, lite obehagligt sådär. Man kan springa på många olika sätt och jag prioriterar absolut att oftast försöka kombinera en givande upplevelse där jag kan njuta av att vara ute i naturen och där löpningen är ansträngande men fullt uthärdlig. Oftast vill jag att mina pass ska vara så. Men samtidigt vet jag att högintensiv intervallträning ofta är mycket effektivt för att både öka Vo2max och löphastighet. Det är också bra om du har begränsad tid till träning då du håller högre intensitet och därmed kan passet bli kortare.

Jag är fortfarande inne i en period då fokus egentligen ligger på styrketräning och springer eller utför annan konditionsträning såsom skidor eller simning endast två gånger i veckan. Jag vill då gärna att ett av passen är ett intensivt intervallpass och det andra ett lite längre lättare pass. Målet med konditionsträningen är endast att bibehålla så mycket förmåga som möjligt medans jag fokuserar på att förbättra mig inom andra områden.

IMG_4811.JPG

Upplägget på dagens intervall pass var: 10 intervaller bestående av 80 sekunders löpning i så högt tempo som möjligt följt av 20 sekunders vila. Vilket resulterade i knappt 3 km distans på knappt 15 min.

Det var ganska tungt idag, är det ju i och för sig kanske alltid med intervaller, men lite extra idag. Har rätt fin träningsvärk i benen efter senaste benpasset och det kändes som att det tog ut sin rätt när jag försöker kräma på lite. Om jag springer långt i lagom tempo brukar jag sällan känna av benen även om jag styrketränat. Men när löpningen blir snabbare och intensiv eller om det är mycket uppför märks det helt klart av vad jag gjort dagen innan.

Comment

Comment

Hemresa

Att resa kan ibland vara tröttande men oftast tycker jag att det är skönt. På något vis är resandet liksom ett hålrum där du varken är borta eller hemma. Du är bara på väg. För mig ger det möjlighet att reflektera och bara vara. Att exempelvis ha ett par timmars väntetid på en flygplats om en inte har bråttom till något särskilt kan vara underbart. Jag gillar att titta på människor och fundera på vilka de är och vart de är på väg, eller som här att sitta och titta ut över flygfältet mes Malagas bergiga landskap i bakgrunden.

Om jag har mer tid brukar jag också passa på att arbeta vid datorn en del. Att veta att jag inte kan göra något annat särskilt och jag måste vänta några timmar ger en viss arbetsro och det är ofta enkelt att vara produktiv. Jag har fått många av mina mer kreativa ideer för nya projekt på flygplatser eller tågstationer.

Spanien har verkligen till stora delar ett mycket kuperat landskap med mäktiga berg. I fjärran syns en snötäckt och dimhöljd topp. Nedan är det mestadels jordbruksmark så här på vårvintern slås man över hur grönt det är. Senare på sommaren kan jag tänka mig att stora delar är torra och hårt ansatta av solen.

P1010415.JPG

Jag har som ambition att bli bättre på att uppdatera bloggen framöver. Mestadels tänker jag skriva om rörelsepraktik och fördjupa och utveckla mina tankar och idéer om hur en på ett effektivt sätt kan lägga upp en varierad och balanserad rörelsepraktik som ändå kan leda till att du faktiskt utvecklas inom flera olika områden över tid.

Comment

1 Comment

Nytt poddavsnitt - intervju med bergslöparen Emelie Forsberg

klicka på bilden för att komma till avsnittet på spreaker

klicka på bilden för att komma till avsnittet på spreaker

Emelie Forsberg är känd som en av världens främsta bergslöpare och framstående skidalpinist. Något som inte lika många vet är att Emelie också gör mycket yoga och faktiskt nyss har utbildat sig till yogalärare i Indien. I den här intervjun pratar vi om vad yoga betyder för Emelie och vilken koppling hon ser mellan löpning och yoga. Vi pratar också om att följa sina drömmar och om hur vi genom att vistas mer i naturen kan rädda miljön.

1 Comment

Comment

Varför tjänar inte bönder mest?

036a02311-700x492 Det här med att vara bonde är egentligen något ganska nytt för mig, i alla fall på en kommersiell skala. Jag har tillsammans med Albin odlat och sålt grönsaker i ett par tre år. Tankar på odlande och matproduktion har jag i och för sig haft länge men nu har jag kommit till ett stadie där jag har ytterst svårt att se att jag skulle kunna ägna något annat än att vara bonde. Jag har också svårt att förstå varför alla inte vill vara bönder.  Att inte alls ägna sig åt försörjning, fungerar verkligen det? Tänk att vara helt beroende av att någon annan ser till att du har tillgång till mat och husrum, vilket ansvar att överlämna. Och också lite läskigt att inte själv ha något att säga till om. Vad händer om det blir svåra tider och den välvillige bonden inte längre vill leverera din mat? Jag kan tänka mig en tillvaro utan iphone, 10 par skor och espressomaskin. Kanske lite tråkigare men visst skulle jag överleva och efter ett tag kanske vara rätt nöjd med livet ändå. Men det är svårt att klara sig utan mat.

Mat, vatten och skydd hör till våra ytterst grundläggande behov. Nära relationer och kultur är också viktigt, men mat och skydd är en förutsättning för dessa. Livsmedel kan vi skaffa oss genom att samla, jaga eller odla. Det kan absolut vara trevligt och givande sysslor och kan med fördel kombineras med socialt umgänge, men det krävs en arbetsinsats.

I Sverige är det inte så många som är bönder längre, för inte så länge sedan såg det däremot ganska annorlunda ut. På sjuttiotalet fanns nästan 60,000 mjölkgårdar i Sverige, idag är det ca 4000. Den minskande matproduktionen i Sverige gör oss också mer beroende av import. Idag importerar vi mer än hälften av maten som konsumeras här. Dessutom är en stor del av den maten vi producerar helt beroende av importerad olja. Det är ett skört och komplext system.

Istället för att ägna sig åt robust generell försörjning, så som matproduktion, husbygge, redskapstillverkning, skaffa bränsle och allt möjligt så är de flesta idag specialister. Vi utför en syssla, sett utifrån ser det ofta faktiskt ganska lika ut. Vi sitter i stora huskomplex i likformiga kontorslandskap på en stol vid ett skrivbord framför en skärm åtta timmar om dagen fem dagar i veckan i ca fyrtio år. På något vis genererar det här en lön i form av pengar som sedan går att handla mat för i affären. Exakt hur det här fungerar är lite ett mysterium men på något vis går det väl ihop. För en 1600-tals bonde skulle det nog dock vara svårbegripligt. Det är möjligt att ett sådant system faktiskt kan fungera, även om jag tvivlar på dess hållbarhet och vilka livsvillkor det skapar för människor. Men det som verkligen är förbryllande är att människorna framför skärmarna nästan alltid är mycket rikare än bönderna. Vad är det som de producerar som kan vara så mycket mera värt än mat? Ännu underligare blir det när vi betänker att maten har blivit allt billigare sedan 60-talet, samtidigt som det finns blivit allt färre bönder. Kanske är det så att vi helt enkelt konsumerar mindre mat nu jämfört med tidigare? Det behövs ju inte lika mycket nu när vi mest sitter stilla tänker jag. Men nej, matkonsumtionen bara ökar, inte minst dyra energikrävande produkter som kött. Färre bönder och minskad matproduktion i kombination med ökad efterfrågan borde väl leda till ökade matpriser och vara till fördel för matproducenterna? Stor efterfrågan och litet utbud måste väl göra bönderna stormrika? Eller?

Inte riktigt. Global handel möjliggör att vi kan importera mycket billig mat i stor mängd, på så vis kan vi fortsätta konsumera mer mat till ett allt billigare pris. Visst är det bra! Men hur kan det vara så mycket billigare att producera mat någon annanstans? Får verkligen bönderna skäligt betalt för sina produkter? Hur har djuren det? Hur är det med kemikalieanvändning och påverkan på miljön? Och hur kan det löna sig att transportera kött och känsliga produkter som grönsaker flera hundra mil när det är möjligt att producera här? Om maten producerades hållbart i alla led med hänsyn både till människa, djur och miljö har jag svårt att se att det här systemet verkligen skulle fungera. Och finns det egentligen något alternativ till hållbarhet på lång sikt?

Vem är det då som har makt att förändra? Egentligen borde ju makten finnas hos de som förfogar över de mest värdefulla resurserna - hos de som har kunskapen och medlen för att producera mat. Tänk om bönder över hela jorden sa stopp och började ta skäligt betalt för sina produkter, och samtidigt, med sina oftast goda kunskaper om hållbar matproduktion, tog ansvar för att det som producerades gjordes så på ett bra vis. Om matproducenter globalt gjorde detta samtidigt så skulle enorma förändringar ske. Vi skulle då åter bli varse om matens verkliga. Men att detta skulle ske är väl varken realistiskt eller så troligt.

Olika produktionsvillkor i andra länder och billig tillgång till fossila bränslen gör konkurrenssituationen för Sveriges bönder svår. Att försöka konkurrera med pris tror jag absolut inte är en lösning, då blir vi istället en del av problemet. En bonde får idag istället förlita sig till konsumenternas intelligens och förmåga att genomskåda ett system som inte är hållbart. Det kostar att producera mat, och är det inte du som betalar priset så är det någon annan. Det går inte att komma ifrån.

Comment

Comment

Du kan inte tro så fina grönsaker

IMG_2977 2 Efter ett längre uppehåll har vi äntligen lyckats spela in ett nytt avsnitt av Marstorps mat podcast. Vi har faktiskt provat ett par gånger men har haft teknikstrul vilket resulterat i att det inte blev någon inspelning. I avsnitt 5 har vi därför mycket att avhandla. Det har vuxit på åkrarna och vi har gått i från vårbruk till att vara på väg in i skördesäsongen. Albin vill gärna köpa en fyrhjuling och jag funderar på om det egentligen är lönsamt och hållbart att föda upp höns och grisar i Norrland. Avsnittet blev lite längre än tidigare och vi hann med att avhandla en hel del viktigt. Lyssna och låt mig veta vad du tycker i kommentarerna!

Skärmavbild 2016-07-25 kl. 15.12.52

IMG_3004 3

Comment

Comment

En vis man sa en gång ingenting

036A1068 Decartes är bland annat känd för tesen ”cogito, ergo sum” (jag tänker, alltså är jag). Med andra ord skulle en kunna säga att vi är våra tankar. Jag tänker och genom tanken skapar jag mig själv. Skapar mina åsikter, mina känslor, min världsbild. Bra så. Men vem är det då som tänker? Vem är jag som tänker?  Om jag är mina tankar och jag inte kan uppleva eller förnimma något utan dem vad är du ursprunget till tankarna, vad är källan?

Eftersom det enda instrumentet du har att tillgå för att och förstå dig själv och världen runt dig är du själv så är det inte möjligt att förstå något utanför dina egna tankar. För att kunna skaffa sig en objektiv förståelse om något behöver vi kunna observera detta utifrån och förhålla oss till det på något vis. Så som vi observerar bakterier i mikroskåp eller rymden i ett observatorium. Men med vilket instrument och varifrån kan vi observera våra egna tankar?

Patanjali definierar yoga i sutra 1:2 som "yoga chitta vritti nirodha" vilket kan översättas till  yoga är att stilla sinnet. Ett stilla sinne är inte det samma som inget sinne. Yoga är inte att eliminera alla tankar. Att inte tänka innebär ett tillstånd utan medvetande och utan hjärnaktivitet - med andra ord skulle du vara hjärndöd. Nej, ett mål bör inte vara att inte tänka alls. Syftet med yoga är istället att försöka, så gott vi kan, att praktiskt och erfarenhetsbaserat undersöka vem det är som tänker. Men eftersom det enda instrumentet du har för att undersöka tanken är tankar så kommer du aldrig att få ett slutgiltigt svar på den frågan.

BKS Iyengar svarade en gång på frågan om han är upplyst något i stil med - jag är nära. På ett vis kan det ju låta som ett misslyckande efter decennier med intensiv yogapraktik. Jag tror dock det uttalandet skvallrar om en djupare förståelse. Det verkar alltså vara möjligt att genom olika tekniker uppnå ett tillstånd där du upplever känslan av att ha mer rymd mellan tankarna vilket gör att det är lättare att observera dessa. Och där du upplever att du är nära en förståelse av något. Vad det är du är nära att förstå är kanske inte praktiskt möjligt att utrycka i ord. Att vara nära detta verkar dock kunna påverka och förändra människors liv och varande på djupet.

Jag tänker, alltså är jag. Men vem är det som tänker? Och vem är det som kan observera och uppleva att jag tänker? Det är någon som tänker, någon som tänker att jag tänker och som är medveten om detta. Vi skulle kunna kalla det medvetande eller mysteriet.

En person, om han nu godkänner att vi kallar honom för det, som jag uttrycker sig väl om mysteriet är Uppaluri Gopala Krishnamurti. Krishnamurti är en frisk fläkt i världen av andliga skolor, metoder och "upplysta" gurus. Han trodde inte på själen, upplysning, vetenskap, medicin, gud eller något annat. Han trodde inte, inte på dessa ting heller. Han var också övertygad att hans goda hälsa och värdiga åldrande berodde på att han aldrig gick till en doktor, inte motionerade och mest åt salt och grädde. Det finns en del lyssningsvärt av honom på youtube. Nedan är ett samtal där han talar om upplysningens mysterium.

https://www.youtube.com/watch?v=iXyLbU1GGqU

Comment

8 Comments

Skillnaden på yoga och träning

yoga-jacob-r036a9852-kopia-700x572 Yoga är en mycket populärt träningsform idag. Och yoga kan absolut vara ett bra verktyg för att uppnå och bibehålla fysisk hälsa. Men om du enbart reducerar yoga till fysisk träning så missar du yogans verkliga mening. Yoga är framförallt ett filosofiskt system med en tanke att idéerna bakom yoga ska kunna omsättas praktiskt i livet och skapa en verklig förändring. Yoga erbjuder ett systematiserat tillvägagångssätt för både beskriva vad en människa är ur ett existentiellt perspektiv och samtidigt erbjuda praktiska verktyg för hur du kan praktisera för att förstå dig själv bättre.

Det är svårt att veta hur yoga praktiserades för tusen år sedan. Den fysiska praktiken med dynamiska flöden och klassiska yogapositioner som nedåtgående hund och triangeln kanske inte alls fanns för 500 år sedan. Faktum är att de äldsta skriftliga källorna från en fysisk praktik som liknar den som många utför idag endast är ett par hundra år gamla (1). Yoga är en dynamisk tradition och har förändrats genom åren och många av de fysiska övningarna vi gör finns också inom gymnastik och kampsport. Men eftersom det inte främst är den fysiska praktiken som gör yoga till yoga är det enligt mig inte så viktigt. Jag tror inte att det finns någon magisk kraft i en viss position, yogasanas är rörelser precis som vilka andra rörelser. Träning och rörelser är livsviktigt för människan men yoga erbjuder också något mer.

Utan den bakomliggande filosofin är yoga bara trasig gymnastik. Med filosofin däremot, kan mycket vara yoga. Kroppsarbete, löpning, klättring, simning, tyngdlyftning, dans o.s.v. Det viktiga är intentionen och syftet med praktiken. Till skillnad från den fysiska praktiken så finns det gott om gamla källor som beskriver yogans filosofi. Ett mycket tongivande verk är Patanjalis yoga sutras som skrevs för ca 2500 år sedan och består av 196 korta aforismer (2). Det finns mycket lite i texten som beskriver den fysiska praktiken. Egentligen är det bara sutra II:46 Sthira-sukham-asanam som kan översättas till asana ska vara stabil och fast. Samt sutra II:47 Prayatna-shaitilya-ananta-samapatthibhyam fritt översatt till; perfektion i asana uppnås när du praktiserar utan ansträngning (3).

Moderna yogis som Tirumalai Krishnamacharya och BKS Iyengar har gjort mycket för att utveckla yoga och omsätta den djupa filosofiska traditionen i fysiska övningar. Min lärare Ali Dashti hade BKS Iyengar som lärare och därför kommer även mycket av det jag praktiserar och undervisar från den skolan.

Hur du omsätter en metafysisk filosofi i kroppsliga övningar är kanske inte helt självklart - och jag tror inte att det kan eller ska se ut på samma vis för alla. Enligt mig kan den fysiska praktiken skilja sig åt mycket. Men det finns några delar som jag upplever är viktiga och som när de praktiseras i sin helhet särskiljer yoga från bara fysisk träning.

  • Under hela praktiken ska du sträva efter att vara så fokuserad och medveten som möjligt. Var uppmärksam på vad som händer, hur kroppen känns, hur andningen känns och vad du tänker på. Du behöver inte ändra allt, men var uppmärksam.
  • Ansträngning: Du behöver utföra en fysisk ansträngning, det måste inte vara så jobbigt så att du kräks, då kan det vara svårt att fokusera, men en viss utmaning bör det vara.
  • Avslappning: Efter att du har ansträngt dig så gör du övningar för att slappna av, troligtvis är du ganska stilla här. Du ska fortfarande anstränga dig, eller fokusera på att slappna av. Det är inte samma avslappning som när du ligger och tittar på TV då du är passiv, det här är en medveten fokuserad avslappning.
  • Släpp taget: Efter att du har ansträngt dig och slappnat av så ska du öva dig på att släppa taget. Den här processen handlar om att skala av alla tankar, åsikter, idéer, och försöka nå djupt inom dig själv. Målet är att uppleva medvetandet så klart som möjligt. Det här är en subjektiv upplevelse och måste upplevas för att förstås. Att regelbundet släppa taget fungerar som en omstart och kan hjälpa dig att komma ihåg vem du verkligen är och hur du vill leva.

 

Källor 1. http://terebess.hu/english/Yoga-Tradition-of-the-Mysore-Palace.pdf 2. https://en.wikipedia.org/wiki/Yoga_Sutras_of_Patanjali 3. https://www.amazon.com/Light-Yoga-Sutras-Patanjali-Iyengar/dp/0007145160

8 Comments

3 Comments

Existentiell ignorans

036A2217 Jag odlar och praktiserar yoga. Jag gillar det jag gör och tror att många skulle må bra av att ägna sig mer åt dessa aktiviteter. Genom min praktik tycker jag att jag har lärt mig en del om vad det innebär att vara människa och om hur vi kan leva mer i balans med omgivningen. Jag har tyvärr inget facit som gäller för alla, det tror jag inte riktigt finns. Men jag har en önskan att föra en kommunicera och dela med mig av erfarenheter, tankar och ideér som jag har om livet. Det är syftet med den här bloggen.

Att vara bonde är inte längre det självklara yrkesvalet det en gång var. Och det finns nog en uppfattning bland många idag att vi har lämnat jordbrukssamhället bakom oss och gått vidare, gått framåt. Var och en behöver inte längre bruka jorden, så, rensa ogräs, gödsla, vattna och skörda. Det är någon annan som gör det, ofta långt borta. Vi handlar mat på affären. Det är smidigt och billigt, och allt finns hela tiden. Självklart exotiska varor som avokado, olivolja, vindruvor och bananer året om. Och skulle det vara så att det är slut mjölk en söndag eftermiddag så är det verkligen dålig service. Maten idag är billig, den finns lättillgänglig och det finns ett enormt utbud. Det har hänt mycket bara de senaste decennierna, idag lägger vi exempelvis 13 procent av vår månadsinkomst på mat, på 50-talet var den siffran 30 procent (1, 2).

Människan har blivit bättre på att effektivt producera mycket billig mat och det har skapat förutsättningar för överlevnad och förbättrad hälsa för miljontals. Idag har vi egentligen inte matbrist längre. Det finns fortfarande problem med matförsörjning men det handlar mer om fördelning och logistik. Michael Pollan är författare och professor i miljö- och vetenskapsjournalistik, enligt honom har världens bönder producerat ett överskott på kalorier för att föda hela jordens befolkning i över hundra år (3). Och på de flesta håll är det ju inte direkt så att vi saknar mat. Vi har ett överflöd och maten innehåller ofta mycket energi men lite näring. Mat har blivit en konsumtionsvara precis som kläder eller mobiltelefoner. Vi äter inte bara för att överleva och bibehålla god hälsa, vi konsumerar mat av många olika anledningar och det finns gott om företag som gärna vill öka sin försäljning och därför försöker få oss att äta mer. Det är framförallt billiga, ultraprocessade och mycket smakfulla produkter som vi överkonsumerar, inte så mycket rena råvaror. Överproduktionen av mat pressar också priserna hos bönderna som får allt mindre betalt för sina grödor vilket gör att de måste producera ännu mer mat och större och större arealer odlas upp.

Eftersom vi producerar för mycket så slänger vi också mat. Enligt SCB slängs det i Sverige ca en halv miljon ton ätbar mat och dryck varje år (4). Och då får vi ha i åtanke att Sverige ändå är ett modernt, rikt land med mycket välfungerande logistik och hårda miljölagar. Som jag diskuterat i tidigare inlägg är kött på många platser ett dyrt och problematiskt livsmedel att producera. Vi äter också allt mer kött vilket får stora konsekvenser både för djur och miljö.

Utvecklingen har sedan oljans intåg gott väldigt fort på många olika områden. Vi har framför allt blivit skickliga på att snabbt använda mycket energi. Frågan är om detta alltid innebär ”verklig” utveckling. Att bara göra större, snabbare och mer har helt klart gett stora effekter, många positiva men också en del negativa. Ibland när det går fort är det svårt att hinna tänka igenom långsiktiga konsekvenser av handlingarna.

I dagens avancerade, komplexa och globala samhälle finns också en skörhet inbyggd. I en rapport från institutet för jordbruks - och miljöteknik finns tre scenarion beskrivna om vad som skulle hända med Sveriges livsmedelsförsörjning om energitillgången skulle minska med 25, 50 och 75 procent. Det är skrämmande läsning. Mindre än hälften av maten vi äter produceras idag i Sverige och begränsade transportmöjligheter skulle inom några få dagar få katastrofala effekter. Vid en 50-procentig minskning av energitillgången skulle produktionen av oljeväxter minska, de är känsliga och alltför beroende av insatsvaror. Foderproduktionen till svin och kyckling skulle minska istället skulle vi ha mer betande mjölkkor och får. Smådjurshållning så som höns och kaniner i trädgårdar skulle återkomma. Trots försök till lösningar skulle utbredd hunger råda. Vid en 75-procentig minskning skulle kvalitén på skördarna sjunker kraftigt. Fält skulle stå obrukade eftersom det ­saknas bränsle och reservdelar till traktorer och andra maskiner. Personer som kanske tidigare jobbat på kontor får bli bönder och arrendera obrukad mark i försök till självhushållning. Vi skulle svälta i Sverige (5).

De typer av problemställningar människan ställs inför idag har inte riktigt varit aktuella tidigare, vi har helt enkelt inte haft makten att påverka jorden och vår omgivning på samma vis som nu. Men oljan är en ändlig resurs och den blir allt dyrare att utvinna. Och det kommer krävas en enorm omställning när vi inte längre har samma tillgång till billig energi på det sätt vi har idag. Att det är billigare att köpa äpplen från Sydamerika än från Sverige är för mig ett mysterium och jag har svårt att tro att det skulle vara möjligt utan de transportmöjligheter fossila bränslen ger möjlighet till idag.

Jag ser inte mig själv som en pessimist. Men ärligt talat, världen är lite i kris. På många håll i alla fall. Jag vet att det är egentligen är lite jag kan göra för att påverka. Men för min egen del så har odlandet och strävan efter att leva lite hållbarare dämpat mycket av min personliga oro över några av de stora utmaningarna människan står inför. För mig är det viktigt att inte bara skriva, läsa och prata om dessa frågor. Att sätta spaden i jorden och göra något praktiskt som jag tror på spelar en avgörande roll. När jag och min fru köpte ett gammalt hus på landet för snart tio år sedan var mitt mål att hålla på med yoga och självhushållning. Jag var 20 år då, det har gått en tid sedan dess och det här hänt mycket i livet. Barn, utbildning och olika jobb. Jag har inte alltid varit medveten och aktivt strävat efter den visionen som jag ursprungligen hade, men någonstans har den kanske ändå funnits och påverkat mina beslut. För när jag tänker tillbaka på vad vilket liv jag ville skapa för 10 år sedan så känner jag mig glad idag, jag har faktiskt kommit närmare, inte framme men på väg. Det ger mig hopp att se att det faktiskt går att påverka hur vi lever.

r036A9927 Kopia

Det kanske inte är uppenbart för alla hur yoga passar in i den här bilden. Men så här tänker jag. Människan strävar efter känslan av utveckling, det finns något som driver oss framåt, alltid framåt. Det som är viktigt att poängtera här är att det är känslan av utveckling, vi styrs av våra känslor de är de som är det väsentliga. Vad utveckling egentligen är kan diskuteras och frågan är om det verkligen finns i någon objektiv mening. Är vi lyckligare idag jämfört med för 2000 år sedan? Men känslan finns i alla fall. Det kan vara en ny bil, ett nytt jobb, nya kläder, att kolla facebook-flödet en gång till eller att äta högbelönande mat. Dessa typer av belöningar är kortsiktiga och vi behöver ständigt ny stimuli för att upprätthålla känslan av utveckling. Ibland kan det leda till destruktiva beteenden både för oss själva och andra eftersom helhet och långsiktiga konsekvenser inte tas med i bilden.

Jag tror inte att vi kan ta bort vårt behov av att få känna utveckling. Däremot tror jag att det är möjligt att påverka vad vi upplever är utveckling. Inom yoga finns en viktig princip, avidya. Avidya kan översättas till ignorans inför vad du egentligen vet är sant och riktigt - existensiell ignorans. Om du saknar kunskap så kan det lätt åtgärdas genom att du studerar, lär dig av erfarenhet eller genom att någon ger dig ny information. Okunskap är inte avidya. Om du däremot vet att du egentligen borde göra eller tänka på ett annat sätt, som går mer i linje med vad du verkligen tror är rätt, men ändå inte gör så - är det avidya. Avidya leder till asmita som betyder identifikation med yttre objekt. Ett exempel på detta kan vara habegäret efter och den kortsiktiga belöningen du får om du köper något som du egentligen inte behöver. Inom yoga tror man att avidya och asmita leder till onödigt lidande och hindrar dig från att leva mer i balans.

r036A9714 Kopia

Jag tror att det nog är oundvikligt att undvika själslig ignorans och identifikation med yttre objekt helt så länge du är människa. Det är något som i alla fall jag fortfarande ägnar mig rätt mycket åt. Men jag ser och upplever tydligt att avidya och asmita faktiskt gör mig olycklig, de får mig att fatta dåliga beslut som både får kort- och långsiktiga konsekvenser. Så mitt mål är att sträva efter att undvika dessa hinder genom medveten praktik. Svatmarama skriver i hatha yoga pradipika att fullkomlighet i yoga endast uppnås genom konstant praktik. Det är ju inte så lätt förstås, konstant praktik, men jag tycker att det ger en djupare förståelse för vad yoga verkligen är och vilka potentiella effekter det kan ha ditt liv. Det är inte bara fysiska positioner du gör på en matta.

Yoga börjar du genom att studera dig själv ur ett existentiellt perspektiv och genom att ställa frågan, vem är jag? När du har kommit fram till ett tillräckligt tillfredställande svar så är det ”bara” att i alla delar av livet börja leva på ett sådant vis att det harmoniserar med den du verkligen är. För att lyckas i alla fall hyfsat med det behöver de flesta hjälp. B.K.S Iyengar var tidig med att utveckla och använda sig av hjälpmedel/stöd eller ”props” i sin yogaundervisning. Klossar, bälten och filtar används för att göra yogapositionerna mer tillgängliga för alla. Men yogacharya Iyengar menar att våra viktigaste stöd är kroppen och sinnet. I yoga tränar du sinnet och kroppen genom medveten praktik för att du ska få ett bättre stöd i livet. Ett stöd i strävan att uppnå och bibehålla hälsa och balans.

r036A9796 Kopia

Lyssnartips

För dig som är intresserad av att höra mer om mina tankar kring odling och självförsörjning så kan jag rekommendera min och Albins podcast som du hittar under podcast på marstorpsmat.se finns även på itunes.

Om du vill lyssna på intressanta samtal kring medicin och yoga så tycker jag du ska lyssna på min och Erik Myrbergs podd; Yogalärarna

 

 

 

Källor 1. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens-ekonomi/Hushallens-utgifter/Hushallens-utgifter-HUT/22941/22948/2009/204995/ 2.https://www.jordbruksverket.se/download/18.32b12c7f12940112a7c80007151/Ra_20_2010_w.pdf 3. http://www.svd.se/michael-pollan-hela-varlden-har-en-atstorning 4. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Halv-miljon-ton-mat-kastas-i-onodan/ 5.http://www.jti.se/uploads/jti/r-410%20aba,%20in_ope_m.fl_3.pdf

3 Comments

114 Comments

Problemet med att vara vegan

r036A1664 Jag äter djur, mina egna djur. Ofta slaktar jag dem själv. Innan dess har jag skött om dem, sett till att de har mat, skydd mot väder och kan leva ett så bra liv som möjligt. Vi har grisar och höns och funderar på att snart skaffa får. Jag tycker ärligt talat att det är emotionellt jobbigt och obehagligt att ta livet av en tupp - det är inget jag njuter av. Men jag gör det för att jag inte ser att det finns några mycket bättre alternativ i vår livssituation. Och jag vill då själv ta ansvar för handlingen, om jag ska äta tupp så ska jag också kunna slakta tuppen. I mitt arbete som bonde strävar jag efter att skapa en hållbar matproduktion som är småskalig, nära och energieffektiv - för att åstadkomma det har vi både grönsaker och djur.

IMG_9934-700x466-2

Idag talas det mycket om att vi måste minska vår köttkonsumtion, både för hälsans skull och för klimatet. För de flesta tror jag att det är en bra idé att minska köttkonsumtionen rejält, och på många platser på jorden tror jag att vegansk kost är det bästa alternativet. Det är dock viktigt att förstå att det finns olika förutsättningar för matproduktion beroende på var och hur du lever.

Jag har själv varit vegetarian i över tio år och tyckte då att det fungerade bra. Men sedan jag flyttade från stan och började odla min egen mat så har jag lärt mig mer om kretslopp och vad som krävs för att säkra hållbar matproduktionen lokalt under de förutsättningar vi har. I Norrland är det långa kalla vintrar och en kort sommar, även den är halvkall. Generellt är det svårare att odla proteinrika och feta grödor ju kallare klimatet är. Därför har vi begränsade möjligheter att odla tillräckligt stora mängder protein och fett för att tillgodo se våra behov. Framförallt kan det vara svårt för barn att få i sig tillräckligt med näring och energi på den vegankost som möjligen skulle gå att producera här. Närings och energirika grödor som många ser som en självklarhet om du handlar din mat i affären är inte möjliga att odla här. Avokado, olivolja, tofu, ris, pasta, linser, kokosolja, mandlar, nötter är ofta naturliga val för en vegan och i ett annat klimat fungerar ju det finemang, men inte här.

En annan aspekt är att det behövs produktionsdjur för att odla ekologiska grönsaker det är något som jag själv inte hade reflekterat över innan jag började odla. Grönsakerna behöver koncentrerad näring och idag är all ekologisk produktion mer eller mindre beroende av stallgödsel för att tillgodose den näringen. Att skörda grönsaker är att ta bort näring från jorden och för att det ska vara långsiktigt hållbart måste vi också tillföra näring. Annars utarmas jordarna och skörden uteblir. I teorin bör det vara möjligt att säkra i alla fall en del av grönsakernas näringsbehov genom att jordförbättra och gödsla med komposterade växtrester. Det gör vi också men jag känner inte till några exempel där detta görs storskaligt med framgång på ett ekonomiskt och hållbart vis. Jag kan tänka mig att det skulle vara möjligt på vissa platser på jorden, dock kommer vi troligen vara beroende av energikrävande maskiner för att odla och skörda grödorna som ska komposteras. Hur som helst löser det inte problematiken med att odla protein och fett i ett kallt klimat.

IMG_1406

En del, ofta vegetarianer, brukar ställa frågan om varför vi måste slakta och äta upp djuren? Kan vi inte bara ha dem och få exempelvis mjölk och ägg, låta dem leva klart och dö en naturlig död. Problemet här är att det kostar att ha djur, de behöver noggrann omsorg, mat och skydd. När djuren slutar att producera är det inte ekonomiskt försvarbart att behålla dem, då vinner vi helt enkelt inget på att ha djur och då finns det ju ingen mening med det. Vi skulle kunna ha dem som husdjur, men det är väldigt kostsamt att ha ex grisar enbart som husdjur eftersom en fullvuxen gris äter mer än hela vår familj. Det blir också en stor belastning på miljön. Då är det nog bättre att låta djuren vara vilda. Dessutom är det så att det blir ungefär hälften hondjur och hälften handjur av varje sort. Och om vi vill ha ägg och mjölk så måste vi också ha en användning av handjuren. Annars kommer tjurarna och tupparna kosta så mycket resurser att största delen av vinsten från mjölk och ägg äts upp.Vi har höns både för ägg och kött. Vi kläcker fram dem själva och då blir det lika många tuppar som hönor. På en ”hönsfabrik” sorteras kycklingarna beroende på kön efter att de kläckts och alla tuppar gasas ihjäl och bränns upp, på ett vanligt kläckeri i Sverige kan det röra sig om 330 miljoner tuppkycklingar per år. Det tycker jag känns både etiskt hemskt och dessutom ett enorm resursslöseri. Vi föder upp våra tuppar, de får gå ute och utöva sina naturliga beteenden. Efter ca 4-6 månader slaktar vi och äter upp dem. Jag tycker att vegankost är intressant, men har egentligen ingen som helst förståelse för vegetarianer eftersom jag har mycket svårt att se hur en sådan ekvation skulle kunna gå ihop.

IMG_4420-700x594-2

När det gäller val av djur så är egentligen gräsätare bäst. Vi har inte så mycket erfarenhet av det ännu, mest beroende på att de kräver mer markareal än grisar och höns och det har vi inte haft tillgång till. Problemet med grisar och höns är att de precis som oss behöver fullvärdigt protein och inte endast kan leva på sådant de hittar i naturen här uppe. Det innebär att vi delvis behöver köpa in foder till dem vilket inte känns helt hållbart - men vi tycker ändå att det är bättre än att köpa dansk griskött eller kommersiellt uppfödd kyckling i affären. Tidigare på småbruken hade man höns och grisar, men inte så många. De åt då mestadels rester och spill som blev över och var således integrerade i ett kretslopp tillsammans med andra djur och odling. I en sådan modell tror jag att grisar och höns kan vara bra produktionsdjur. Gräsätare har däremot fördelen att de helt kan leva på att beta gräs, löv och annat grönt. De omvandlar sådant vi inte kan äta till just det om är svårt att producera här, fett och fullvärdigt protein. Om man vill går det även att producera mjölk, smör, ost och fil. Att hålla djur förändrar möjligheterna till ett drägligt liv på många platser på jorden enormt.

Jag kan förstå att en del veganer, om de ställs inför valet att långväga transportera mat hit och att äta djur skulle välja det förstnämnda. Det är helt upp till var och en. Men det är också viktigt att betänka vad industrialisering, gränslöst utvinnande av naturresurser, skövling av skog, vägbyggen, gruvor, fabriker, osv har för påverkan på ekosystem och djurlivet. Vi dödar många djur genom vår moderna livsstil, och det är långt ifrån alla som dör för att vi äter dem. Den komplexa produktionskedjan som det innebär att producera mat i än världsdel och konsumera den i en annan är också svår att överblicka och kontrollera. Hur odlas sojabönorna i Sydamerika? Används mycket kemikalier? Hur har arbetarna det? Hur påverkar det närmiljön och djurlivet? Att leva i en globaliserad värld är komplicerat. Min vision för hållbar, närproducerad mat är ett sätt att göra världen mer förståelig.

Ahimsa är den första och kanske den viktigaste etiska principen i yoga. Ahimsa betyder ickevåld och många yogis tillämpar den här principen bland annat genom att vara vegetarian. Ahimsa kommer från frihet från rädsla (abhyaya) och frihet från ilska (akrodha) och grunden för detta är kärlek och förståelsen att allt är ett. Det är dock inte helt ovanligt bland vegetarianer och veganer att med viss agitation snabbt döma andra som inte lever efter samma principer. Jag hoppas att mitt resonemang ovan har gett en något mer nyanserad bild och visat på att vara vegetarian inte är någon garanti för att du lever efter ahimsa.

114 Comments