Comment

Placebo del 4 - Förväntningar viktigast vid placebo som smärtlindring

Vad är placebo? Vad vet vi idag? Vilka kända verkningsmekanismer finns? Vilken roll spelar placeboeffekten i yoga? Ska vi använda oss av placebo och i så fall hur? I den här artikelserien kommer jag försöka besvara dessa frågor. Det mesta jag skriver om är inspirerat och hämtat från den här artikeln. Om jag inte gör andra notiser hänvisar jag till Benedetti´s text för källor.

Smärta är ett väl undersökt området inom placebo. Smärta en subjektiv upplevelse och påverkas i stor del av psykologiska och sociala kontext. Därför är smärta väl lämpat att studera för att lära sig mer om placebo. Förväntan verkar vara den viktigaste komponenten för smärtlindring genom placebo. Benedetti m.fl. undersökte detta genom att först ge patienter smärtlindrande behandling i två dagar. Den tredje dagen gavs istället ett placebopreparat tillsammans med verbala instruktioner om att preparatet hade en smärtlindrande effekt. Ett kraftfullt placebosvar med god smärtlindring blev resultatet. Därefter gjordes samma process om med en annan grupp personer men istället för att ge verbala instruktioner om att placebo-preparatet var smärtlindrande sa man att det kunde öka smärtan. Detta resulterade inte bara i att den smärtlindrande effekten uteblev utan patienterna upplevde faktiskt mer smärta. Ett nocebo-svar blev alltså resultatet. Detta visar att placebo-smärtlindring är beroende av förväntan av att smärta ska minska och inte främst genom en betingning av olika läkemedel.

Den minskade effekten av en “dold behandling” är ett av de starkaste bevisen för effekten av förväntningar. I en studie gavs en injektion med 6-8 mg morfin till patienter efter en operation. Patienterna visste dock inte om att de fick morfin. Patienterna fick sedan en injektion med verkningslös substans (placebo) med instruktioner om att det var smärtlindrande. Lika stor smärtlindring uppnåddes med den dolda injektionen av morfin som med den öppna injektionen med placebo. Vi kan alltså mäta ungefär hur stark effekten av placebo-smärtlindring är – den motsvarar 6-8 mg morfin. Det här visar att ett preparat som morfin dels har en specifik effekt oberoende av placebo men att denna effekt kan ökas ytterligare genom att använda sig av placebo. Liknande forskning har gjorts för att utvärdera effekten av dold och synliggjord (placebo) behandling med fem olika vanliga smärtlindrande preparat. För samtliga preparat krävdes en väsentligt högre dos för att uppnå samma smärtlindrande effekt om läkemedlet gavs utan patientens vetskap. Det här är förstås en mycket viktig kunskap då dessa läkemedel också har biverkningar och det är viktigt att inte ge en högre dos än nödvändigt. Att inte ta hänsyn till placebo och utnyttja dess effekt är i detta fall oetiskt och ineffektivt.

Exponering för olika smärtlindring skapar skilda placebosvar

Placeboeffekten är en mycket användbar modell för att förstå kroppens egna smärtlindrande mekanismer. En lång serie noggrant utförda experiment har visat att erfarenheter av en viss typ av smärtlindrande preparat skapar samma kroppsegna smärtlindring vid en placebobehandling. Om en person exempelvis tidigare fått opioid-baserad smärtlindring kommer kroppen svara med frisättning av kroppsegna opioider vid en placebobehandling. Om personen istället fått en cannabinoid-baserat läkemedel så kommer kroppen svara med en egen cannabinoid-smärtlindring. Forskning har dessutom kunnat visa att om ett preparat som blockerar opioider tas så uteblir effekten av placebo-smärtlindring hos personer som tidigare fått opioid-baserade läkemedel.

Det är alltså möjligt att påverka vilken typ av kroppsegen smärtlindring som uppstår genom betingning med antingen opioid eller cannabinoid-baserade läkemedel. Effekten av ett placebopreparat kan också blockeras genom att ge preparat som blockerar dessa receptorer. Den kroppsegna frisättningen av smärtlindrande ämnen är dessutom områdesspecifik. I en studie utsattes personer för fyra olika smärtsamma stimuli i händerna och fötterna. En hudkräm (placebo) som sades ge en smärtlindrande effekt ströks sedan på ena handen. Smärtlindringen sker då endast i den handen där krämen appliceras. Den här effekten kan också blockeras genom att ge det opioid-hämmande preparatet naloxone. Detta indikerar att placebo-aktiverat kroppseget opioidsvar har en specifik och väl avgränsad somatotopisk organisation.

Ett flertal studier har undersökt placebo-inducerade kroppsegna smärtlindrande mekanismer och kunnat konstatera att de ger upphov till samma effekter i nervsystemet och hjärnan som verkliga smärtlindrande substanser. Experiment både på människor och råttor har också visat att dessa kan blockeras med antingen naloxone eller rimonabant beroende på om det är ett opioidsvar eller cannabiodsvar.

Placebo kan alltså ge en specifik och verklig effekt och aktiverar samma receptorer och bansystem i kroppen som kända smärtlindrande läkemedel.

Läs också
Placebo del 3 - Social grooming
Del 2 - Placebo ett instrument för att förstå hjärnan
Placebo del 1

Comment

Comment

Placebo del 3 - Social grooming

paco-1694024_1280.jpg

Vad är placebo? Vad vet vi idag? Vilka kända verkningsmekanismer finns? Vilken roll spelar placeboeffekten i yoga? Ska vi använda oss av placebo och i så fall hur? I den här artikelserien kommer jag försöka besvara dessa frågor. Det mesta jag skriver om är inspirerat, översatt och hämtat från den här artikeln. Om jag inte gör andra notiser hänvisar jag till Benedetti´s text för källor.

Forskning inom placebo har blivit en smältdegel för olika ideér inom neurovetenskap. Genom att studera placebo kan vi idag bättre förstå många högre funktioner i hjärnan. Exempelvis hur vi reagerar på förväntningar och belöning. Idag talar man inte om en placeboeffekt utan om många olika placebo-mekanismer.

Naturalförlopp

Det är inte alltid en förändring som observeras efter att en placebobehandling har administrerats beror på placebo. Ofta kan förbättringar vid exempelvis smärttillstånd ske genom ett naturalförlopp eller återgång till medel. Vid återkommande ryggsmärta är det vanligt att symtomen just kommer och går samt varierar i intensitet över tid. Detta sker oavsett om någon behandling sätts in eller inte. Det är något som ibland kan ställa till det när olika behandlingar ska utvärderas eftersom det kan vara svårt att veta om det verkligen var behandlingen som hade effekt eller om resultatet skulle ha infunnit sig även utan den behandlingen. Därför är det viktigt inom forskning att ta hänsyn till detta då vi är intresserade av att förstå de bakomliggande biopsykologiska verkningsmekanismerna.

Nocebo - motsatsen till placebo

Nocebo är motsatsen till placebo eftersom det istället för en positiv effekt ger negativa skadliga effekter på grund av tro och förväntningar. Nocebo beskrevs för första gången inom antropologisk forskning i tribala samhällen. Inom vissa aboriginska grupper i Australien kan det exempelvis leda till skadliga effekter om du pekar ett ben mot någon. I Latinamerikansk och Afrikansk voodoo sägs dödsfall ibland bero på förhäxning. Många av dessa berättelser är förstås anekdotiska. Men de skulle kunna förklaras genom en stress-inducerad aktivering av det sympatiska nervsystemet. En del antropologer beskriver även en socio-kulturell modell av sjukdom och helande där både nocebo och placebo är viktiga delar.

Nocebo betyder “jag skall skada” i modern terminologi används nocebo synonymt med negativa förväntningar. Negativa förväntningar skapar oro. Nocebo är således en stressor som skapar anticipatorisk oro på grund av negativa föreställningar. Vi vet betydligt mindre om nocebo än placebo eftersom etiska ställningstaganden gör det svårare att beforska.

Kliar du min rygg så kliar jag din

Vi har flera grundläggande reflexer som är till för att skydda kroppen från skada. En av dessa är “scratch reflex”. Scratch reflex skyddar oss mot yttre potentiellt skadliga stimuli (exempelvis en spindel som kryper på huden) genom att snabbt försöka avlägsna detta från kroppen. Den här reflexen är ett viktigt evolutionärt steg mot det mer komplexa beteendet “grooming” som involverar att klining, slicka, putsa, gnugga, nafsa, och att tumla runt. Intressant nog behövs inget yttre stimuli för att trigga grooming-reflexen. Det kan istället vara inre impulser som kommer från högre nivåer i hjärnan. Medan scratch-reflex kan utlösas på ryggmärgsnivå kräver grooming-reflex input från hjärnan. Detta visar hur nervsystemet evolutionärt har utvecklats från en enkel perifer reflex till ett motoriskt komplext beteende för att ta hand om och skydda kroppens yta.

Det stora socialt evolutionära hoppet sker dock med allogrooming - där vi groomar varandra. Djur kliar, slickar och putsar inte bara sig själva utan även andra medlemmar i flocken. Social grooming reglerar sociala relationer och hierarkier och har inte enbart betydelse för kroppens välmående. Allogrooming korrelerar med storleken på sociala grupper vilket föreslår att det har att göra med komplexa sociala relationer. Scratch reflex kräver endast neuronala kretsar i ryggmärgen, själv-grooming kräver även involvering från hjärnstammen. Allogrooming är i kontrast till detta relaterat till aktivitet i hjärnbarken som kontrollerar högre stående mer komplexa funktioner.

I social grooming ingår två parter: den som groomar och den som blir groomad. Den groomade parten får många fördelar som fysisk njutning, avslappning och förbättrad hygien från beröringen. För den som groomar är det svårare att se några omedelbara fördelar. Gesten kan därför ses som en altruistiskt handling. Det kan också finnas en förhoppning om att tjänsten kommer återgäldas.

Sjukvården föds

Fynd från neandertalare så långt som för 60,000 år sedan visar också på altruistiska handlingar. En analys av underutvecklad benstruktur visade att en man i Shanidar föddes med svåra funktionshinder och kunde varken jaga eller samla mat. Fynden i grottan visar dock att andra medlemmar i gruppen har tagit hand om mannen tills han dog vid 40 års ålder, vilket är gammalt för denna tid. Dessa altruistiska beteenden I sköttes av flera olika medlemmar i gruppen bland de tidiga hominiderna. Med tiden blev det dock så att en särskilt person fick rollen att ta hand om de sjuka, nämligen shamanen. Shamanen representerar den tidigaste formen av sjukvård som vi känner till. Den karaktäriseras framförallt av en god relation mellan shamanen och den sjuke. Den sjuke har förtroende för shamanen och vänder sig därför till denne för alla psykiska, fysiska och existentiella problem.

Relationen mellan vårdgivare och patient har utvecklats från, själv-grooming till social-grooming och detta skapar det emotionella bandet till de sjuka. Vissa av de biologiska mekanismerna bakom grooming och social-grooming förstår vi i alla fall delvis idag. Det är därför intressant att gå vidare och fördjupa vår kunskap om mer komplex social interaktion - som den mellan vårdgivare och patient. Ur ett fysiologiskt och neurovetenskapligt perspektiv kan den här processen delas upp i åtminstone fyra distinkta steg.

Bild inspirerad av Benedetti.

Bild inspirerad av Benedetti.

I det första stegen känner sig patienten sjuk, detta triggar i sin tur vissa beteenden. Att känna sig sjuk är ett komplext samspel mellan många olika mekanismer. Att känna ett symtom som smärta är ett exempelvis ett resultat av bottom-up processer som äger rum i perifera områden och ryggmärgen samt top-down processer från kognitiva/utvärderande och emotionella/motiverande områden i hjärnan. I det andra stegen söker patienten lindring, ett beteende där målet är att ta bort det onda. Detta beteende skiljer sig inte från att exempelvis släcka sin törst eller äta när en är hungrig. Dessa två första mekanismer är viktiga för att personen ska söka sig till en helare som representerar en kraftfull belöning.

I det tredje steget möter patienten terapeuten. Det här är en speciell och unik social interaktion där terapeuten representerar medlem för att ta bort det onda. Här verkar många intrikata mekanismer som förtroende och hopp från patienten och medkänsla och empati från terapeuten. Vi börjar mer och mer förstå dessa komplexa funktioner och vad som händer både i patientens och terapeutens hjärna. I det sista och fjärde steget mottager patienten behandlingen. Oavsett vilken den faktiska behandlingen är så utgörs behandlingen av en kraftfull terapeutisk ritual som kan skapa behandlingssvar genom patientens förväntningar och trosföreställningar. Idag kan vi närma oss dessa svar ur ett biologiskt, biokemiskt, anatomiskt och fysiologiskt perspektiv och därigenom förena det psykologiska upplevda med det objektivt mätbara.

I nästa del kommer vi fortsätta utforska hur vi kan mäta dessa effekter och förstå dem bättre och på vilket sätt de kan omsättas i praktiken.


Comment

Comment

Heldag i växthuset

Full aktivitet i växthuset, Albin tvättar ebb och flod bord med högtryckstvätten.

Full aktivitet i växthuset, Albin tvättar ebb och flod bord med högtryckstvätten.

Idag har vi fixat med tomatkrokar, riktat upp ebb och flod bord, skottat kompost, fräst bäddar, lagt ut droppbevattning, gödslat och kopplat vatten i växthuset. Idag var det faktiskt ganska vårigt ute och riktigt varm inne i växthuset. Det kanske blir sommar även i år? Det kändes i alla fall skönt att få bli lite svettig och varm av arbetet i växthuset. I år kommer vi huvudsakligen att odla gurka av lite olika slag. Både slanggurka och inläggsgurka. De brukar växa bra och framförallt bli fantastiskt goda. Lille Folke älskar att gå och plocka dem direkt från plantorna och käka som snacks.

Pryttlar och pinaler, gamla verktyg och sånt som blitt över på ladugårdsvinden.

Pryttlar och pinaler, gamla verktyg och sånt som blitt över på ladugårdsvinden.

Jag har också hunnit med att styrketräna ett kort pass samt praktiserat och undervisat yoga. Imorgon är jag hemma med barnen och vi tänkte oss till badhuset igen med farmor.


Rörelsepraktik 4/5

Styrketräning; marklyft, stångrodd, hyperextensions, laterala situps.
Yoga och undervisning.
Kroppsarbete 6 h.
Promenad.


Comment

Del 2 - Placebo ett instrument för att förstå hjärnan

Comment

Del 2 - Placebo ett instrument för att förstå hjärnan

Hela atmosfären runt behandlingen påverkar resultaten. Vilka signaler vårdpersonal sänder ut, vad de säger, om de är omtänksamma och inkännande spelar roll. Den fysiska miljön, ljussättning, ljud och inredning har också betydelse precis som tidigare erfarenheter, förförståelse och personliga tankar och känslor. Vad terapeuten eller doktorn gör och säger kan ha mycket stor betydelse och kan minska eller öka effekterna av en behandling. I vissa fall är det faktiskt så att den samlade effekten av den psykosociala miljön har större betydelse än det specifika läkemedlet eller behandlingen i sig.

Comment

Comment

Placebo del 1

Vad är placebo? Vad vet vi idag? Vilka kända verkningsmekanismer finns? Vilken roll spelar placeboeffekten i yoga? Ska vi använda oss av placebo och i så fall hur? I den här artikelserien kommer jag försöka besvara dessa frågor. Kommentera gärna om du har några frågor eller förslag på delar jag borde gå in i djupare.

Verkningslös behandling?

Placebo är latin och kan översättas till “jag ska behaga”. Effekten har varit känd sedan länge och idag är det praxis i medicinska experimentella studier att jämföra den faktiska behandling med “placebo”. Enligt wikipedia definieras placebo som fysiologiskt verkningslös behandling som ändå ger effekt. Detta är nog en ganska vanlig bild även bland vårdpersonal, men det är förstås helt fel. Ingenting kan vara fysiologiskt verkningslöst och ändå ge effekt. Det måste i så fall handla om att vi inte lyckats identifiera och mäta verkningsmekanismerna ännu. Placebo används ofta slarvigt och lite som en slasktratt för verkningslösa behandlingar och kvacksalveri. På grund av  bristande kunskap och intresse av placebo från görs tyvärr denna grova förenkling. För 30-40 år sedan kanske vi kunde vara nöjda med att kalla placebo för inbillningseffekt. Men senare års framsteg inom hjärnavbildningstekniker och integration mellan psykologiska och biomedicinska modeller har möjliggjort att kunskapen om placebo har ökat och ger en betydligt mer komplex och nyanserad bild. Placeboeffekten är inte en effekt och utan består många olika mekanismer.

Fabrizio Benedetti är professor inom fysiologi och neurovetenskap. En stor del av han forskning handlar om placebo. Jag stötte för första gången på Benedetti när jag pluggade till sjukgymnast och började intressera mig för kopplingen mellan biologin och psykologin när det gäller medicinsk behandling. Jag läste bland annat ett rätt omfattande arbete som heter “Placebo and the new physiology of the doctor-patient relationship“. I litteraturöversikten sammanfattar Benedetti stora delar av sin forskning och kunskapsläget inom placebo. Det som jag framför allt tycker är intressant är kopplingen mellan de psykologiska upplevda effekterna och det biologiskt mätbara som på ett exemplariskt sätt tydliggörs i texten. Det som är spännande är att dessa effekter är tydligt fysiologiskt mätbara. Placebo är definitivt ingen “inbillningseffekt”. Jag tycker att det är av största vikt att vidare utforska och förstå placebo. I den här artikelserien kommer jag återkomma till Fabrizio Benedetti´s forskning som och sammanfatta intressanta delar och studier om placebo.

Kvacksalvare experter på placebo?

Ett viktigt argument för att kunskapen om placebo borde prioriteras högre inom faktabaserad medicin är för att vi bättre ska kunna förklara vad alternativmedicinen egentligen håller på med. Som det ser ut idag vill jag nämligen påstå att alternativmedicinen är överlägset bättre än skolmedicinen på att använda sig av olika placebomekansimer. Men det stora problemet är att de kallar dessa effekter för något annat. Exempelvis energibalansering eller korrigering av subluxerade kotor. Resultatet av detta blir behandlingar som fungerar ibland för vissa utan att vi vet vad det är som fungerar. Och de säljs in som behandlingar som behandlar något specifikt när de inte alls gör detta. Det blir således omöjligt att utvärdera och verkligen förstå verkningsmekanismerna.

Så länge vi letar på fel ställe efter förklaringen kommer resultaten att utebli. Inom faktabaserad medicin vill vi inte bara veta att något fungerar utan även så gott det går förstå varför det fungerar. Detta är bland annat för att minska risken för att det är slumpen eller något vi inte ännu identifierad som ger den verkliga effekten vid behandling. Om vi drar det till sin spets kan det ej faktabaserad medicin leda till exempelvis häxbränning. Det är därför viktigt att kritiskt granska och pröva hypoteser.  

Vid sunda vätskor?

Det är också viktigt att vi har en teoretisk grund till varför något skulle fungera. Ett fel blir när en traditionellt etablerad behandling testas. Något som använts sedan länge och alltid ansetts fungera. Åderlåtning skulle kunna vara en sådan typ av behandling. Och åderlåtning kan med största sannolikhet ha positiva effekter. Men då den teoretiska grunden för att det skulle ha specifika fysiologiska verkningsmekanismer utöver placebo baseras på en antik bild av människokroppen är det idag inte relevant att testa åderlåtning i medicinska experiment. Enligt den humoralpatologiska läran orsakades sjukdom i kropp och själ av obalans i kroppens olika vätskor. Dessa var fyra i antal, blod, slem, gul galla och svart galla. Vätskorna samspelade också med kosmos och de olika elementen. Blodet liknade luft, den svarta gallan jordelementet, gul galla elden och slemmet vatten (given parallell till ayurveda här men det blir ett annat inlägg). Genom åderlåtning trodde man att det gick att balansera dessa vätskor. Även om vi skulle kunna få effekt av åderlåtning vid vissa tillstånd idag gör vi inte detta (förutom vid vissa blodsjukdomar där det faktiskt fungerar). Generellt är det dumt och farligt att ägna sig åt och det kommer inte att testas eftersom den teoretiska grunden är från antiken och vår kunskap och förståelse om människan sedan dess har ökat.    

Det finns dock flera liknande exempel som är aktuella idag. Ett sådant är akupunktur. Det är en traditionell behandling som baseras på en flera tusen år gammal teoretisk grund av hur kroppen fungerar. Inte alls olika den humoralpatologiska bilden faktisk. Men trots detta används akupunktur idag och det har även publicerats en enorm mängd forskning de senaste 30 åren. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) kom 2006 ut med en rapport om behandling vid långvarig smärta. Den visade bland annat att akupunktur inte fungerar bättre än “placebo”. SBU gör omfattande noggranna sammanställningar och har högt bevisvärde.

Det fungerar (ibland), men vad är det som fungerar?

Det mycket annan forskning som visar att akupunktur fungerar bra som smärtbehandling för en del personer vid vissa tillstånd. Så vad ska man tro? Problemet här är vi får en effekt (ibland) men att den teoretiska förklaringen inte går ihop särskilt väl med dagens fysiologiska kunskap. Den naturliga frågan bör då vara, vad är det som fungerar? Vad är den rimligaste, mest plausibla förklaringen baserat på vår aktuella kunskap om människokroppen? Balanserar vi meridianer eller muskler och nerver? Om vi gör det varför fungerar det ungefär lika bra även om nålar sticks på “fel” punkter eller inte alls penetrerar huden? Enligt mig är den mest plausibla förklaringen baserat på dessa kunskaper placebo. Men kom då ihåg att placebo är en “verklig” effekt. Det innebär alltså inte att akupunktur är verkningslöst. Men vi behöver kanske vidga vårt perspektiv för att vidare kunna förstå vad det egentligen är som skapar den här behandlingseffekten. Om det inte är nödvändigt att tappa ur stora mängder venöst blod vid alla möjliga sjukdomstillstånd så bör vi undvika det. Om en bättre eller samma behandlingseffekt kan uppnås med mindre invasiva ingrepp och på så vis minimera biverkningar är det eftersträvansvärt. Akupunktur är inte lika drastiskt som åderlåtning men om det finns ett enklare sätt än att sticka nålar i människor för att behandla smärta så är ju det bra. Och här tror jag att kunskap om placebo ger viktiga pusselbitar.

I nästa del kommer jag bland annat skriva om relationen mellan terapeut och patient. En relation som inte enbart finns inom vården utan ofta även uppstår mellan yogalärare och elever.


Comment

Comment

Halvdan brasa i år

Himlen var det inget fel på i alla fall.

Himlen var det inget fel på i alla fall.

Dessvärre brann det lite sådär i den praktfulla rishögen jag samlade ihop. Den måste helt enkelt varit för blöt för det ville aldrig riktigt ta sig. Jag får helt enkelt vänta några veckor och kanske göra en första juni brasa istället. Då har den nog torkat upp mer. Barnen blev trots allt nöjda, de har ju inte så mycket erfarenhet av majbrasor än så länge. Och lite brann det ju faktiskt, några minuter.

Här är brasan på gång.

Här är brasan på gång.

Ser riktigt lovande ut.

Ser riktigt lovande ut.

Och nu är det i princip över.

Och nu är det i princip över.


Rörelsepraktik 1/5

Yoga
Yogaundervisning
10.000 steg


Comment

Dagsverk på åker och i skog

Comment

Dagsverk på åker och i skog

Årets majbrasa blir till, imorgon blir den otill.

Årets majbrasa blir till, imorgon blir den otill.

Idag har vi kommit ikapp lite arbete med jordbruket. Än så länge är det faktiskt vad en skulle kunna kall förvårbruk. Det går i allt väsentligt ut på att ställa i ordning, sortera, strukturera, planera och laga saker. Alltsådant som behöver göras innan det verkliga vårbruket med jordbearbetning och sådd drar igång på allvar. Kanske är det tur att våren är sen i år för det finns mycket att göra. Idag har det bland annat klistrats etiketter på alla brätten vi ska så i. Det blev en ansenlig mängd i år. Albin har systematiserat allting väl så att det går lätt att se vilken vecka grödan ska sås och planteras ut, vad det är för sort och vilken sådd den hör till. Sedan sorterar vi alla brätten efter veckor och gröda så att det blir enkelt när det är dags för sådd.

Nästan 96 frön i varje brätte. Så det blir lite grönsaker, sedan frösår vi ju en del också.

Nästan 96 frön i varje brätte. Så det blir lite grönsaker, sedan frösår vi ju en del också.

Vi har även hunnit sortera samt klippa till nya fiberdukar och bestämma var varje duk ska ligga. Alla dessa till synes små och för sig själva inte jätteviktiga uppgifter som är möjliga att göra innan den hektiska försommaren sparar mycket tid. Det ger en triumferande känsla när allt är på sin plats och redo att användas precis som planerat. Rätt fiberduk vid rätt bäddar, rätt brätten för aktuell vecka och hjulhackan samt pendelhackan nyslipade. Vi hann också fixa en kärvande gångdörr och laga fler hål i växthuset idag. Det är mycket med det jordiska.

Albin har byggt en ny eldkastare i år. Bra mot zombier men också för att bränna hål i mypex.

Albin har byggt en ny eldkastare i år. Bra mot zombier men också för att bränna hål i mypex.

På eftermiddagen och kvällen har jag sett över de mer avlägsna delarna av trädgården. En mindre andel av vår tomt är mer skogsmark. Där har jag som ambition att upprätta något mer parkliknande eller ett så kallat ”woodland”. Sådär lagom mycket träd och med fin framkomlighet för både barn och vuxna. Äng med träd kanske man kan kalla det. Det ska också finnas en vedeldad bastu här småningom. Solnedgången över skogen och åkrarna är magisk på försommaren och inte helt fel på våren heller. Att kunna elda upp i bastun och avsluta en dags kroppsarbete där är något jag mycket ser fram emot. Inte minst i slutet av säsongen, i september och oktober då det blir allt kallare, lerigare och blötare att arbeta i jorden.

Vy över åker och växthus från nedre delen av tomten.

Vy över åker och växthus från nedre delen av tomten.

Det jag specifikt pysslat med ikväll var att dra ihop allt fjolårsris efter röjningsarbetet i somras. Nu var det torrt och lätt och gick fint att samla ihop. Det blev en ansenlig mängd ris till slut och tog sin tid. Inte fören närmare tio blev jag klar och resultatet blev, om jag får säga det själv, en rätt praktfull majbrasa.

Den blev faktiskt lite större än på den här bilden.

Den blev faktiskt lite större än på den här bilden.

Sånt jag tänkt sitta och titta på när jag byggt bastun.

Sånt jag tänkt sitta och titta på när jag byggt bastun.


Rörelsepraktik 29/4

Fysiskt arbete i på åker och i skog
10 timmar.


Comment

En fika på stan

Comment

En fika på stan

På fredagar brukar jag vara föräldraledig. Ofta åker vi inte till stan och badar, klättrar eller sticker till Leos lekland. Idag åkte jag in med kidsen och träffade farfar. Sedan gick vi en sväng på stan och fikade. Det är roligt att se pojkarna i stan. Båda är sådan lantisar, vinkar och hälsar på alla de möter och har noll vett i trafiken. Man får ha lite koll helt enkelt. Väldigt spännande är det också med blåa bussar och alla fina färger i skyltfönstren.

Farfar och barnbarnen.

Farfar och barnbarnen.

Idag har jag inte tränat något särskild, bara promenad. Det räcker ju fint ibland. Imorgon blir det yoga och jordbruk för hela slanten.

Kvällning vid växthuset.

Kvällning vid växthuset.


Rörelsepraktik 28/4

Promenad 10,000 steg.


Comment

En vagel i ögat samt nytt poddavsnitt

Comment

En vagel i ögat samt nytt poddavsnitt

Solnedgång på ovansidan gårn.

Solnedgång på ovansidan gårn.

Bokstavligt talat. Vaknade upp lite sliten med känningar i halsen och en rejäl vagel i ögat. Jobbade hårt och sprang i blåsten igår kan ha med det att göra. Idag har jag i alla fall haft möjlighet att ta det lite lugnare för att inte bli mer mer. Mota Olle i grind fungerar faktiskt ibland även med annalkande virus.

Solnedgång på nedsidan av gårn.

Solnedgång på nedsidan av gårn.

Jag och Erik Myrberg som är yogalärare och läkare har en poddcast ihop. Den heter yogalärarna och vi brukar prata om medicin, vetenskap och yoga. Allt som är roligt och intressant helt enkelt. I senaste avsnittet pratar vi om omvårdnad och omtanke. Hur vi hjälper eleverna bäst på lång sikt. Dessutom om andningstekniker. Vi svarar även på en lyssnarfråga om ställningen plogen påverkar sköldkörteln. Allt detta och mycket mer i senaste avsnittet. Om du har frågor till oss får du gärna maila yogalararna@gmail.com så kanske vi tar upp din fråga i podden. Podden finns också på itunes och acast.

Eftersom jag inte är helt sjuk utan bara lite sliten och trött har jag ändå ägnat mig åt rörelsepraktik. Promenad går fint. Även lätt styrketräning och yoga. Det viktiga är att göra en sanningsenlig bedömning av dina faktiska resurser och sedan anpassa träningen därefter. Om du kan göra någonting bör du göra det. Du kanske inte får en prestationshöjande träningseffekt om du gör ett väldigt lugnt pass. Men det är ändå viktigt för att hålla rutinerna, de goda vanorna. Om du börjar hoppa över sessioner och pass utan goda skäl är det lättare att även hoppa över nästa pass. Ibland behöver man stå över eller planera om men mitt grundresonemang är att hellre försöka anpassa träningen men ändå genomföra någon form av aktivitet.

Just eftersom det finns två aspekter av rörelsepraktiken, den fysiska och den mentala. Du kanske inte får ut maximalt av den fysiska aspekten vid varje pass men du genomför något, efter vad du klarar av. Då har du fortfarande ägnat dig åt medveten, ansträngande praktik. Det är alla dessa sessioner som på sikt skapar disciplin och egenmakt. Med det sagt behöver man också kunna veta när du faktiskt ska hoppa över träningen. Det handlar om balans.


Rörelsepraktik 27/4

Promenad 10,000 steg

Styrketräning lätt
1 set marklyft
1 set pull-ups
1 set benlyft

Yoga lugnt 15 min


Comment

Strålande vinterdag och ny yogaklass online

Comment

Strålande vinterdag och ny yogaklass online

Imorse vaknade vi till strålande sol och ungefär 8 cm nysnö som föll inatt. Helt klart vackert men det är ju det där med tajmningen. Vi väntar mest på vår nu. I december hade det varit underbart.

Fortfarande lyser åkrarna vita och det ligger snö även på gran och tall. Till och med växthuset har ett snölager på sig igen men det ligger väl inte så länge. Solen skiner i alla fall och det mesta av snön lär smälta närmsta dagarna. I alla fall den nya snön som kom.

Uttanasana, slutposition.

Uttanasana, slutposition.

Idag har jag mestadels hållit på att spela in och redigera den första lektionen i ett nytt projekt. Jag kallar det 5 lektioner i yoga och kommer bestå av 5 olika klasser som fokuserar på ett område vardera. I den första klassen undervisar jag framåtböjningar med fokus på att du ska förstå vilka rörelser det är vi vill ska ske och på vilket sätt. Du får också en bättre förståelse för vilka muskler som sträcks ut och vilka muskler du ska aktivera. Den första klassen finns nu uppe och går att få tag på här.

Du får bland annat lära dig

  • Förstå biomekaniken och anatomin bakom framåtböjningar.
  • Enkla tekniker och övningar för att förbättra dina framåtböjningar.
  • Full sekvens med positioner som förbättrar dina framåtböjningar.

Rörelsepraktik 26/4

Löpning lugnt 8 km
Yoga


Comment