Problemet med att vara vegan

r036A1664 Jag äter djur, mina egna djur. Ofta slaktar jag dem själv. Innan dess har jag skött om dem, sett till att de har mat, skydd mot väder och kan leva ett så bra liv som möjligt. Vi har grisar och höns och funderar på att snart skaffa får. Jag tycker ärligt talat att det är emotionellt jobbigt och obehagligt att ta livet av en tupp - det är inget jag njuter av. Men jag gör det för att jag inte ser att det finns några mycket bättre alternativ i vår livssituation. Och jag vill då själv ta ansvar för handlingen, om jag ska äta tupp så ska jag också kunna slakta tuppen. I mitt arbete som bonde strävar jag efter att skapa en hållbar matproduktion som är småskalig, nära och energieffektiv - för att åstadkomma det har vi både grönsaker och djur.

IMG_9934-700x466-2

Idag talas det mycket om att vi måste minska vår köttkonsumtion, både för hälsans skull och för klimatet. För de flesta tror jag att det är en bra idé att minska köttkonsumtionen rejält, och på många platser på jorden tror jag att vegansk kost är det bästa alternativet. Det är dock viktigt att förstå att det finns olika förutsättningar för matproduktion beroende på var och hur du lever.

Jag har själv varit vegetarian i över tio år och tyckte då att det fungerade bra. Men sedan jag flyttade från stan och började odla min egen mat så har jag lärt mig mer om kretslopp och vad som krävs för att säkra hållbar matproduktionen lokalt under de förutsättningar vi har. I Norrland är det långa kalla vintrar och en kort sommar, även den är halvkall. Generellt är det svårare att odla proteinrika och feta grödor ju kallare klimatet är. Därför har vi begränsade möjligheter att odla tillräckligt stora mängder protein och fett för att tillgodo se våra behov. Framförallt kan det vara svårt för barn att få i sig tillräckligt med näring och energi på den vegankost som möjligen skulle gå att producera här. Närings och energirika grödor som många ser som en självklarhet om du handlar din mat i affären är inte möjliga att odla här. Avokado, olivolja, tofu, ris, pasta, linser, kokosolja, mandlar, nötter är ofta naturliga val för en vegan och i ett annat klimat fungerar ju det finemang, men inte här.

En annan aspekt är att det behövs produktionsdjur för att odla ekologiska grönsaker det är något som jag själv inte hade reflekterat över innan jag började odla. Grönsakerna behöver koncentrerad näring och idag är all ekologisk produktion mer eller mindre beroende av stallgödsel för att tillgodose den näringen. Att skörda grönsaker är att ta bort näring från jorden och för att det ska vara långsiktigt hållbart måste vi också tillföra näring. Annars utarmas jordarna och skörden uteblir. I teorin bör det vara möjligt att säkra i alla fall en del av grönsakernas näringsbehov genom att jordförbättra och gödsla med komposterade växtrester. Det gör vi också men jag känner inte till några exempel där detta görs storskaligt med framgång på ett ekonomiskt och hållbart vis. Jag kan tänka mig att det skulle vara möjligt på vissa platser på jorden, dock kommer vi troligen vara beroende av energikrävande maskiner för att odla och skörda grödorna som ska komposteras. Hur som helst löser det inte problematiken med att odla protein och fett i ett kallt klimat.

IMG_1406

En del, ofta vegetarianer, brukar ställa frågan om varför vi måste slakta och äta upp djuren? Kan vi inte bara ha dem och få exempelvis mjölk och ägg, låta dem leva klart och dö en naturlig död. Problemet här är att det kostar att ha djur, de behöver noggrann omsorg, mat och skydd. När djuren slutar att producera är det inte ekonomiskt försvarbart att behålla dem, då vinner vi helt enkelt inget på att ha djur och då finns det ju ingen mening med det. Vi skulle kunna ha dem som husdjur, men det är väldigt kostsamt att ha ex grisar enbart som husdjur eftersom en fullvuxen gris äter mer än hela vår familj. Det blir också en stor belastning på miljön. Då är det nog bättre att låta djuren vara vilda. Dessutom är det så att det blir ungefär hälften hondjur och hälften handjur av varje sort. Och om vi vill ha ägg och mjölk så måste vi också ha en användning av handjuren. Annars kommer tjurarna och tupparna kosta så mycket resurser att största delen av vinsten från mjölk och ägg äts upp.Vi har höns både för ägg och kött. Vi kläcker fram dem själva och då blir det lika många tuppar som hönor. På en ”hönsfabrik” sorteras kycklingarna beroende på kön efter att de kläckts och alla tuppar gasas ihjäl och bränns upp, på ett vanligt kläckeri i Sverige kan det röra sig om 330 miljoner tuppkycklingar per år. Det tycker jag känns både etiskt hemskt och dessutom ett enorm resursslöseri. Vi föder upp våra tuppar, de får gå ute och utöva sina naturliga beteenden. Efter ca 4-6 månader slaktar vi och äter upp dem. Jag tycker att vegankost är intressant, men har egentligen ingen som helst förståelse för vegetarianer eftersom jag har mycket svårt att se hur en sådan ekvation skulle kunna gå ihop.

IMG_4420-700x594-2

När det gäller val av djur så är egentligen gräsätare bäst. Vi har inte så mycket erfarenhet av det ännu, mest beroende på att de kräver mer markareal än grisar och höns och det har vi inte haft tillgång till. Problemet med grisar och höns är att de precis som oss behöver fullvärdigt protein och inte endast kan leva på sådant de hittar i naturen här uppe. Det innebär att vi delvis behöver köpa in foder till dem vilket inte känns helt hållbart - men vi tycker ändå att det är bättre än att köpa dansk griskött eller kommersiellt uppfödd kyckling i affären. Tidigare på småbruken hade man höns och grisar, men inte så många. De åt då mestadels rester och spill som blev över och var således integrerade i ett kretslopp tillsammans med andra djur och odling. I en sådan modell tror jag att grisar och höns kan vara bra produktionsdjur. Gräsätare har däremot fördelen att de helt kan leva på att beta gräs, löv och annat grönt. De omvandlar sådant vi inte kan äta till just det om är svårt att producera här, fett och fullvärdigt protein. Om man vill går det även att producera mjölk, smör, ost och fil. Att hålla djur förändrar möjligheterna till ett drägligt liv på många platser på jorden enormt.

Jag kan förstå att en del veganer, om de ställs inför valet att långväga transportera mat hit och att äta djur skulle välja det förstnämnda. Det är helt upp till var och en. Men det är också viktigt att betänka vad industrialisering, gränslöst utvinnande av naturresurser, skövling av skog, vägbyggen, gruvor, fabriker, osv har för påverkan på ekosystem och djurlivet. Vi dödar många djur genom vår moderna livsstil, och det är långt ifrån alla som dör för att vi äter dem. Den komplexa produktionskedjan som det innebär att producera mat i än världsdel och konsumera den i en annan är också svår att överblicka och kontrollera. Hur odlas sojabönorna i Sydamerika? Används mycket kemikalier? Hur har arbetarna det? Hur påverkar det närmiljön och djurlivet? Att leva i en globaliserad värld är komplicerat. Min vision för hållbar, närproducerad mat är ett sätt att göra världen mer förståelig.

Ahimsa är den första och kanske den viktigaste etiska principen i yoga. Ahimsa betyder ickevåld och många yogis tillämpar den här principen bland annat genom att vara vegetarian. Ahimsa kommer från frihet från rädsla (abhyaya) och frihet från ilska (akrodha) och grunden för detta är kärlek och förståelsen att allt är ett. Det är dock inte helt ovanligt bland vegetarianer och veganer att med viss agitation snabbt döma andra som inte lever efter samma principer. Jag hoppas att mitt resonemang ovan har gett en något mer nyanserad bild och visat på att vara vegetarian inte är någon garanti för att du lever efter ahimsa.