Vad är placebo? Vad vet vi idag? Vilka kända verkningsmekanismer finns? Vilken roll spelar placeboeffekten i yoga? Ska vi använda oss av placebo och i så fall hur? I den här artikelserien kommer jag försöka besvara dessa frågor. Det mesta jag skriver om är inspirerat och hämtat från den här artikeln. Om jag inte gör andra notiser hänvisar jag till Benedetti´s text för källor.

Smärta är ett väl undersökt området inom placebo. Smärta en subjektiv upplevelse och påverkas i stor del av psykologiska och sociala kontext. Därför är smärta väl lämpat att studera för att lära sig mer om placebo. Förväntan verkar vara den viktigaste komponenten för smärtlindring genom placebo. Benedetti m.fl. undersökte detta genom att först ge patienter smärtlindrande behandling i två dagar. Den tredje dagen gavs istället ett placebopreparat tillsammans med verbala instruktioner om att preparatet hade en smärtlindrande effekt. Ett kraftfullt placebosvar med god smärtlindring blev resultatet. Därefter gjordes samma process om med en annan grupp personer men istället för att ge verbala instruktioner om att placebo-preparatet var smärtlindrande sa man att det kunde öka smärtan. Detta resulterade inte bara i att den smärtlindrande effekten uteblev utan patienterna upplevde faktiskt mer smärta. Ett nocebo-svar blev alltså resultatet. Detta visar att placebo-smärtlindring är beroende av förväntan av att smärta ska minska och inte främst genom en betingning av olika läkemedel.

Den minskade effekten av en “dold behandling” är ett av de starkaste bevisen för effekten av förväntningar. I en studie gavs en injektion med 6-8 mg morfin till patienter efter en operation. Patienterna visste dock inte om att de fick morfin. Patienterna fick sedan en injektion med verkningslös substans (placebo) med instruktioner om att det var smärtlindrande. Lika stor smärtlindring uppnåddes med den dolda injektionen av morfin som med den öppna injektionen med placebo. Vi kan alltså mäta ungefär hur stark effekten av placebo-smärtlindring är – den motsvarar 6-8 mg morfin. Det här visar att ett preparat som morfin dels har en specifik effekt oberoende av placebo men att denna effekt kan ökas ytterligare genom att använda sig av placebo. Liknande forskning har gjorts för att utvärdera effekten av dold och synliggjord (placebo) behandling med fem olika vanliga smärtlindrande preparat. För samtliga preparat krävdes en väsentligt högre dos för att uppnå samma smärtlindrande effekt om läkemedlet gavs utan patientens vetskap. Det här är förstås en mycket viktig kunskap då dessa läkemedel också har biverkningar och det är viktigt att inte ge en högre dos än nödvändigt. Att inte ta hänsyn till placebo och utnyttja dess effekt är i detta fall oetiskt och ineffektivt.

Exponering för olika smärtlindring skapar skilda placebosvar

Placeboeffekten är en mycket användbar modell för att förstå kroppens egna smärtlindrande mekanismer. En lång serie noggrant utförda experiment har visat att erfarenheter av en viss typ av smärtlindrande preparat skapar samma kroppsegna smärtlindring vid en placebobehandling. Om en person exempelvis tidigare fått opioid-baserad smärtlindring kommer kroppen svara med frisättning av kroppsegna opioider vid en placebobehandling. Om personen istället fått en cannabinoid-baserat läkemedel så kommer kroppen svara med en egen cannabinoid-smärtlindring. Forskning har dessutom kunnat visa att om ett preparat som blockerar opioider tas så uteblir effekten av placebo-smärtlindring hos personer som tidigare fått opioid-baserade läkemedel.

Det är alltså möjligt att påverka vilken typ av kroppsegen smärtlindring som uppstår genom betingning med antingen opioid eller cannabinoid-baserade läkemedel. Effekten av ett placebopreparat kan också blockeras genom att ge preparat som blockerar dessa receptorer. Den kroppsegna frisättningen av smärtlindrande ämnen är dessutom områdesspecifik. I en studie utsattes personer för fyra olika smärtsamma stimuli i händerna och fötterna. En hudkräm (placebo) som sades ge en smärtlindrande effekt ströks sedan på ena handen. Smärtlindringen sker då endast i den handen där krämen appliceras. Den här effekten kan också blockeras genom att ge det opioid-hämmande preparatet naloxone. Detta indikerar att placebo-aktiverat kroppseget opioidsvar har en specifik och väl avgränsad somatotopisk organisation.

Ett flertal studier har undersökt placebo-inducerade kroppsegna smärtlindrande mekanismer och kunnat konstatera att de ger upphov till samma effekter i nervsystemet och hjärnan som verkliga smärtlindrande substanser. Experiment både på människor och råttor har också visat att dessa kan blockeras med antingen naloxone eller rimonabant beroende på om det är ett opioidsvar eller cannabiodsvar.

Placebo kan alltså ge en specifik och verklig effekt och aktiverar samma receptorer och bansystem i kroppen som kända smärtlindrande läkemedel.

Läs också
Placebo del 3 - Social grooming
Del 2 - Placebo ett instrument för att förstå hjärnan
Placebo del 1

Comment