Del 2 - Placebo ett instrument för att förstå hjärnan

Vad är placebo? Vad vet vi idag? Vilka kända verkningsmekanismer finns? Vilken roll spelar placeboeffekten i yoga? Ska vi använda oss av placebo och i så fall hur? I den här artikelserien kommer jag försöka besvara dessa frågor. Det mesta jag skriver om är inspirerat och hämtat från den här artikeln. Om jag inte gör andra notiser hänvisar jag till Benedetti´s text för källor.


Hypnos och animal magnetism

Under andra halvan av 1700-talet var behandlingsformer som mesmerism, perkinism och homeopati populära. Men detta var också under upplysningens tid och naturvetenskapen vann allt större tilltro och respekt. Vetenskaplig skepticism ställde många av dessa magiska behandlingsmetoder till svars. Bland annat mesmerismen prövades i ett försök som kanske kan sägas ha varit en av de första placebokontrollerade studierna. Den teoretiska grunden för mesmerism baseras på animal magnetism och tron om att en kosmisk energi som finns överallt påverkar människor och djur. Behandlingen kunde bota det mesta då den animaliska magnetismens kraft var enorm. En behandling kunde se ut på lite olika sätt men en teknik gick ut på att metallstavar laddade med animalisk magnetism riktades mot olika delar av kroppen.

Under ledning av Benjamin Franklin testades om behandlingen verkligen hade effekt genom magnetismens kraft. Ett antal kvinnor fick genomgå behandling där de först såg var metallstaven riktades och då tydligt kunde känna effekten i just det området. Sedan fick samma personer bära en ögonbindel och försöka avgöra var energin riktades. När personerna inte fick se var staven riktades gissade de på helt andra områden än de som staven pekade mot. Slutsaten av detta experiment blev att effekten inte berodde på animalisk magnetism utan på inbillning.

Under samma period utvecklade Elisha Perkins en metod där två metallstavar skulle kunna dra patologisk vätska bort från kroppen. John Haygarth testade denna behandling genom att byta ut metallstavarna mot trästavar. Då samma effekter uppnåddes även då de magiska stavarna byttes ut mot vanliga trästavar kunde slutsatsen dras att de magiska stavarna inte var magiska.

Även homeopatin uppstod under 1700-talet och grundades av Samuel Hahnemann. Inom homeopatin tänker man sig att mycket små doser av samma substans som orsakar en sjukdom kan bota samma sjukdom. Homeopatin har sedan dess testats många gånger och resultaten har entydigt visat att det inte finns någon effekt utöver placebo.

Vad alla dessa terapiformer har gemensamt är framförallt att de saknar en faktabaserad teoretisk grund. Istället baseras de på magiska föreställningar om människan och världen som var rådande under medeltiden.

 

Blindade, placebokontrollerade studier föds

Dessa pseudovetenskapliga behandlingsformer förde i alla fall något gott med sig. Inom medicinen insågman vikten av kritiskt granskande och rigorösa tester för att avgöra om en behandling hade en verklig effekt. Begreppet placebo började användas och kontrollgrupper som fick en bluffbehandling blev vanligare. Förståelsen för att även läkare kan vara partiska och påverka behandlingen i en viss riktning ökade också. Därför började även dubbel-blindade studier användas där varken försökspersonen eller behandlaren visste om behandlingen var “verklig” eller placebo.

 

Vill vi bli lurade?

Det är ju ett tag sedan 1700-talet och upplysningen. Men tyvärr lever många av dessa behandlingsformer kvar även idag och det uppstår nya liknande behandlingar hela tiden. Antingen gick upplysningen över fort eller så har det inte skett så mycket verklig upplysning. På 1800 och 1900 talet uppstod bland annat kiropraktik, naprapati och osteopati som också har en teoretisk grund baserad på en mer magisk uppfattning av människan. I del 1 skrev jag lite om akupunktur som har ökat i popularitet i västvärlden sedan 60-talet. Magisk rosa tejp, koppning och öronljus är också behandlingar som är vanligt förekommande idag. Tyvärr verkar det som att vi får vänta ett tag till på den vetenskapliga revolutionen.

Det verkar oundvikligt att dessa typer av behandlingar uppstår. Helt klart finns det ett stort behov hos människan att söka magiska förklaringar. Vi kanske inte vill förstå allt, kanske vill vi bli lurade? Som jag ser det är dock inte det stora problemet personer som går på dessa behandlingar och löper produkterna. Utan de som skapar pseudovetenskapliga behandlingsformer och tjänar pengar på människor osäkerhet och önskan om att må bättre. För att bättre förstå vad det är som driver människor att söka orationella förklaringar som inte bygger på fakta behöver vi dyka lite på djupet inom psykologi och hur hjärnan fungerar.

 

Psykosociala stimuli

Det finns många olika mekanismer som påverkar placeboeffekten. Jag kommer att skriva om alla dessa mer i detalj men nedan är exempel som alla påverkar behandlingens effekter.

  • Relationen mellan patienten och behandlaren.

  • Förväntningar, tidigare erfarenheter och förförståelse.

  • Patientes personlighet, tankar och känslor.

  • Hur allvarliga och svåra symtomen eller sjukdomen är.

  • Vilka medicinska instrument och förberedelser som används.

  • Den fysiska och psykiska miljön.

Placebo är en förändring i kroppen och sinnet som sker genom ett symboliskt värde som tillskrivs en specifik händelse eller ett objekt i den helande miljön.

Daralyn Brody definierar i boken, “The Placebo Response: How You Can Release the Body's Inner Pharmacy for Better Health” placebo som en förändring i kroppen och sinnet som sker genom ett symboliskt värde som tillskrivs en specifik händelse eller ett objekt i den helande miljön. I den här definitionen görs alltså en tydlig skillnad på att en effekt finns och vad som orsakar effekten. Kausalitet är vanligt förekommande begrepp inom vetenskap och betyder orsakssamband. Bara för att något sker behöver det inte orsakas av det vi tror.

Den som är viktigt med det här perspektivet är att det flyttar fokus från placebobehandlingen i sig. Alltså själva sockerpillret, trästaven, akupunkturnålen eller ryggmanipulationen till den psykosociala kontexten. Om vi ger en kontrollbehandling inom akupunktur där nålarna som används inte penetrerar skinnet och sticks på “fel” punkter så tror vi inte att effekten fortfarande kommer från den specifika behandlingen. Det troliga är istället att det är något annat runt omkring som påverkar utfallet av behandlingen. Återigen är det viktigt att fundera på vad som är den mest plausibla förklaringen baserat på vad vi vet idag om människans fysiologi. Kan det vara så att en nål som inte sticks någon särskilt stans och som inte penetrerar skinnet har en specifik perifer effekt på nerver, muskler och smärta? Eller finns det andra förklaringar som tar hänsyn till psykosociala faktorer, symbolik, och miljö som verkar mer rimlig?

 

Den terapeutiska ritualen

När en behandling ges sker det inte i ett vakuum. Oavsett om det är placebo är eller annan behandling. Kontexten spelar stor roll. När exempelvis en behandling ges i syfte att minska smärta sker detta i en komplex serie av psykosociala stimuli som berättar för patienten att smärtan snart kommer att minska.

En behandling sker inte i ett vakuum.

Hela atmosfären runt behandlingen påverkar resultaten. Vilka signaler vårdpersonal sänder ut, vad de säger, om de är omtänksamma och inkännande spelar roll. Den fysiska miljön, ljussättning, ljud och inredning har också betydelse precis som tidigare erfarenheter, förförståelse och personliga tankar och känslor. Vad terapeuten eller doktorn gör och säger kan ha mycket stor betydelse och kan minska eller öka effekterna av en behandling. I vissa fall är det faktiskt så att den samlade effekten av den psykosociala miljön har större betydelse än det specifika läkemedlet eller behandlingen i sig.

Idag vet vi att placebo inte är specifika inneboende egenskaper i exempelvis ett sockerpiller. Istället har vi förstått att kraften sitter i ord, terapeutiska ritualer och symboliska element. Det här påverkar i sin tur patientens hjärna och fysiologi. Ur detta perspektiv är placebo mycket intressant att studera från ett neurovetenskapligt perspektiv eftersom det kan ge ökad kunskap om hur hjärnan fungerar och kopplingen mellan psykosociala stimuli och vår biologi.

I del 3 kommer vi gå vidare och undersöka vad som påverkar behandlingsresultat förutom den specifika behandlingen, nocebo och vad som egentligen händer i hjärnan vid en placeboeffekt. Kommentera gärna och kom med frågor!

yogawithjacobComment